Visselblåsarlagen

Visselblåsarlagen (lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) började gälla den 17 december 2021.

Lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. För att det ska finnas ett allmänintresse ska det enligt regeringen gälla allvarliga förhållanden, angå en krets som kan betecknas som allmänheten och finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Det kan exempelvis gälla frekventa och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de avhjälps eller avbryts. Information som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållande omfattas däremot normalt inte av visselblåsarlagen.

Lagen gäller också vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som exempelvis strider mot EU-regler, till exempel dataskyddsförordningen, eller andra nationella regler som kompletterar EU-regler.

Vilka behöver ha en intern rapporteringskanal?

Enligt visselblåsarlagen är verksamhetsutövare med minst 50 arbetstagare skyldiga att inrätta en intern rapporteringskanal.

  • Verksamhetsutövare i privat verksamhet är en fysisk eller juridisk person.
  • Verksamhetsutövare i allmän verksamhet är en statlig förvaltningsmyndighet, domstol eller kommun.

När börjar visselblåsarreglerna gälla?

Bestämmelserna om intern rapporteringskanal börjar tillämpas olika datum.

  • För dem som driver privat verksamhet med 50 till 249 arbetstagare gäller reglerna från den 17 december 2023.
  • För övriga verksamhetsutövare, inklusive privata verksamhetsutövare med fler än 249 arbetstagare, gäller reglerna från den 17 juli 2022.

Verksamheter med mindre än 50 arbetstagare har alltså inte någon skyldighet att inrätta en intern rapporteringskanal.